Charles Bettelheim

Klasstriderna i Sovjetunionen
Andra perioden 1923-1930

1977

Originalets titel: "Les luttes de classes en URSS - Deuxième période, 1923-1930"
Översättning: Ulrika Jakobsson, 1978
Digitalisering och redigering: för Marxists Internet Archive Ulrika Jakobsson, 2014
HTML: Jonas Holmgren

Innehållsförteckning:

• Förord
• INLEDNING TILL ANDRA PERIODEN
  • 1. NEP som en politik för alliansen mellan arbetare och bönder
  • 2. NEP som ”ekonomisk politik” och dess resultat fram till 1927
    • a) jordbruksproduktionen
    • b) den industriella produktionen
    • c) utveckling av utbytet
  • 3. Konsolideringen av alliansen mellan arbetare och bönder och det sovjetiska samhällets motsättningar under åren 1923–1929
  • 4. Spannmålsinsamlingen och dess växlingar samt situationen för alliansen mellan arbetare och bönder
    • a) insamlingskrisen växer fram
    • b) de exceptionella åtgärderna och deras omedelbara effekter
  • 5. NEP överges
• DEL 1: Framväxten av varu- och penningrelationer samt planeringens utveckling under NEP-perioden
  • KAPITEL 1: REKONSTRUKTIONEN AV DET MONETÄRA OCH FINANSIELLA SYSTEMET
    • 1. Återupprättandet av det sovjetiska penningsystemet
    • 2. Penningreformen
      • a) dekretet från februari 1924
      • b) den klassmässiga effekten av 1924 års penningsystem
      • c) den fortsatta omvandlingen av penningsystemet
      • d) de politiska följderna av att man överger guldmyntfoten och går tillbaka till sedelvaluta
    • 3. Budgetsystemet
    • 4. Bankväsendet
      • a) ett nytt bankväsende inrättas
      • b) illusionerna om bankväsendets funktion
    • 5. Den bristfälliga kontrollen av finans- och penningväsendet
  • KAPITEL 2: FRAMVÄXTEN AV APPARATER OCH HANDLINGSMÖNSTER FÖR DEN EKONOMISKA PLANERINGEN
    • 1. VSNCh
    • 2. Gosplan
    • 3. Osvok
• DEL 2: Byn under NEP – klassdifferentiering och klasstrider, jordbrukspolitiken och omvandlingen av de sociala förhållandena inom jordbruket
  • KAPITEL 1: DE SOCIALA VILLKOREN FÖR DEN OMEDELBARA PRODUKTIONEN UNDER NEP
    • 1. Några anmärkningar rörande bondeklassens sociala differentiering
      • a) de specifika dragen i bondeklassens differentiering under NEP
      • b) statistiken över de sovjetiska böndernas klassdifferentiering år 1927
      • c) leveranserna av spannmål till marknaden och böndernas klassdifferentiering
      • d) kulakernas sociala och politiska roll
    • 2. De klassmässiga orsakerna till insamlandets kris år 1927/28
      • a) insamlandets första fas och kulakernas försäljning
      • b) insamlandets andra fas och fattig- och mellanböndernas kamp
    • 3. Formerna för fattig- och mellanböndernas kamp under NEP
      • a) kampen för att erövra produktionsmedlen
      • b) fattig- och mellanböndernas kamp för att finna organisationsformer som kan säkra deras oberoende gentemot rikebönderna
    • 4. Jordbrukspolitiken och insamlandets kris år 1927/28
      • a) jordbrukspolitikens brister under åren 1924–1927
      • b) underskattningen av möjligheterna att utveckla fattig- och mellanböndernas gårdar
      • c) det ringa stödet till det kollektiva och kooperativa jordbrukets utveckling
    • 5. Hur 1928 och 1929 års bonde- och jordbrukspolitik skärper motsättningarna
      • a) de viktigaste ekonomiska effekterna av insamlandets kris och upprepandet av de ”exceptionella åtgärderna”
        • 1. Om hur spannmålsproduktionen åter minskar under 1928, de ”exceptionella åtgärderna” återupptas under 1928/29 och insamlingen bryter samman
        • 2. Problemet med spannmålsförsäljningen
        • 3. Insamlandets kris och utrikeshandeln
      • b) återverkningarna av insamlandets kris och de exceptionella åtgärdernas förlängning på landsbygdens klassförhållanden
        • 1. Några uttalanden av Stalin angående konsekvenserna av de ”exceptionella åtgärdernas” tillämpning under första halvåret 1928
        • 2. Den allmänna situationen på landsbygden år 1928
        • 3. Böndernas motstånd under 1929 och tvångsåtgärdernas uppkomst
    • KAPITEL 2: DE SOCIO-EKONOMISKA BETINGELSERNA FÖR REPRODUKTIONEN OCH OMVANDLINGEN AV JORDBRUKETS PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER NEP
      • 1. Några inledande påpekanden
        • a) inslag av tvång vid köp och försäljning
        • b) de klassmässiga effekterna av ”prispolitiken”
      • 2. Omvandlingen av jordbruksprodukter i pengar
        • a) den allmänna utvecklingen av utbytet av jordbruksprodukter och den socio-ekonomiska betydelsen av detta utbyte
        • b) deltagarna i utbytet av jordbruksprodukter
      • 3. Tillförseln av fabriksprodukter till bönderna
        • a) den privata industrin och landsbygdens hantverk
        • b) detaljhandeln med fabriksprodukter på landsbygden
      • 4. Grundvalarna för fastställandet av inköpspriser på jordbruksprodukter och problemet med ”prissaxen”
        • a) förutsättningarna för att fastställa inköpspriser på jordbruksprodukter
        • b) ”prissaxen” eller skillnaden mellan jordbrukspriser och industripriser
      • 5. Ackumulationsproblemen och utvecklingen av böndernas konsumtion under NEP
        • a) ackumulationsproblemen och det gradvisa övergivandet av NEP:s principer
        • b) de växande skillnaderna mellan byarnas och städernas konsumtion av fabriksprodukter
        • c) jordbrukets överskott och efterfrågan på industriprodukter
    • KAPITEL 3: REPRODUKTION OCH OMVANDLING AV LANDSBYGDENS POLITISKA OCH IDEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
      • 1. Partiet vinner insteg i bondeklassen
      • 2. Sovjeterna på landsbygden
      • 3. Motsättningarna mellan ”bondeideologin” och den roll som spelas av de ideologiska apparater på landsbygden som inte styrs av bolsjevikpartiet
        • a) de religiösa föreställningarna
        • b) byförsamlingen och miren
        • c) föreställningen om byns oberoende
        • d) föreställningen om jämlikhet inom miren
        • e) ”gårdens oberoende” och ”solidaritet inom miren”
        • f) den sovjetiska skolan och skolideologin
  • DEL 3: Motsättningarna och klasstriderna inom den industriella och urbana sektorn
    • KAPITEL 1: DE OMEDELBARA UTTRYCKEN FÖR MOTSÄTTNINGARNA INOM DEN INDUSTRIELLA OCH URBANA SEKTORN
      • 1. Försäljningspris och produktionskostnader
      • 2. Löner och arbetsproduktivitet inom industrin
      • 3. Inflationsprocessen och dess omedelbara ursprung
    • KAPITEL 2: MOTSÄTTNINGARNA MELLAN DEN PRIVATA OCH STATLIGA SEKTORN INOM INDUSTRI OCH HANDEL
      • 1. Industrins olika ägandeformer och deras utveckling
      • 2. Handelns olika ägandeformer och deras utveckling
      • 3. De avgörande faktorerna för övergivandet av NEP inom handel och industri från och med 1926
    • KAPITEL 3: ÄGANDEFORMERNA INOM DEN STATLIGA SEKTORN OCH DEN OMEDELBARA PRODUKTIONSPROCESSENS STRUKTUR
      • 1. Företagsledningens former i de statliga företagen
      • 2. Fastställandet av normer uppifrån
      • 3. Klasskampen och kampen för att omvandla produktionsförhållandena
        • a) ledningen inom företag och fackföreningar
        • b) produktionskonferenserna
        • c) 1928 års kritikrörelse
        • d) ifrågasättandet av rådande former av ledning och av sättet att utbilda ingenjörer och tekniker
        • e) uppkomsten av en massrörelse
        • f) massrörelsens tillbakagång
      • 4. Kampen för att befästa rådande förhållanden och för en arbetsdisciplin som påtvingas uppifrån
      • 5. Taylorism och socialistisk tävlan
        • a) försöket att utveckla en ”sovjetisk taylorism”
        • b) ackordslöner och arbetsnormer
        • c) splittringen inom arbetarkollektivet och löneskillnaderna
        • d) socialistisk tävlan
    • KAPITEL 4: DEN STATLIGA INDUSTRINS ROLL INOM HELA DEN PROCESS VARI PRODUKTIONENS BETINGELSER REPRODUCERAS
      • 1. Införandet av chozrastjot och dess utveckling
        • a) chozrastjot i början av NEP
        • b) de omedelbara målen vid inrättandet av chozrastjot
        • c) chozrastjots sätt att fungera i början av NEP
      • 2. Chozrastjot och den statliga planeringen
    • KAPITEL 5: PRIS, LÖN OCH PROFIT OCH DERAS KLASSMÄSSIGA BETYDELSE
      • 1. Den ideologiska föreställningen om betydelsen av lön, pris och profit
        • a) synen på pris och lön som ett ”hölje” med i första hand ”kvantitativ innebörd”
        • b) påpekanden om den ovan beskrivna uppfattningen
        • c) den ideologiska föreställningen om betydelsen av de statliga företagens profit under slutet av NEP
      • 2. Formerna för lön och profit samt sysselsättningens och arbetslöshetens utveckling mot slutet av NEP
        • a) växlingarna inom sysselsättning och arbetslöshet sett ur ett helhetsperspektiv
        • b) bolsjevikpartiets analys av arbetslöshetens orsaker
        • c) bolsjevikpartiets åtgärder mot arbetslösheten under de sista NEP-åren
      • 3. Arbetslösheten och reproduktionsprocessens motsägelsefulla karaktär under NEP-epoken
        • a) frånvaron av en dialektisk analys av de sociala förhållandena
        • b) de praktiska konsekvenserna av att man saknar en dialektisk analys av rådande samhällsförhållanden och därför inte kan behandla de motsättningar som är knutna till återskapandet av dessa samhällsförhållande på ett korrekt sätt
      • 4. Utvidgad reproduktion och ackumulation
      • 5. Klassförhållandenas karakteristiska drag och ackumulationskravens inverkan på den utvidgade reproduktionen
        • a) framväxten av borgerliga drag hos den kader som innehar ledande poster inom de ekonomiska apparaterna och reproduktionsprocessens form
        • b) lönenivån, olika teknikers ”lönsamhet” och problemet med arbetslöshet
        • c) den dominerande formen av arbetsdisciplin och den tekniska utvecklingens karaktär
      • 6. Reproduktionsprocessens form och klassförhållandenas karaktär
      • 7. Omvandlingen av reproduktionsprocessens former mot slutet av NEP
        • a) utvidgandet av verksamhetsområdet för planeringen
        • b) tillgripandet av en ”primitiv ackumulation” och omvandlingen av klassförhållandena
    • KAPITEL 6: ARBETARKLASSENS ORGANISATIONSFORMER
      • 1. Bolsjevikpartiets utveckling
        • a) medlemsökningen inom partiet
        • b) bolsjevikpartiets medlemmar
        • c) partiets sociala sammansättning
        • d) partiets förhållande till arbetarklassen
        • e) partiets förhållande till bourgeoisien
      • 2. Breddningen av fackföreningarnas massbas och de fackliga apparaterna självständiggörande
      • 3. Arbetarklassen och sovjeternas verksamhet
  • DEL 4: Omvandlingen av de politiska och ideologiska relationerna inom bolsjevikpartiet
    • KAPITEL 1: KAMPEN FÖR ALLIANSEN MELLAN ARBETARE OCH BÖNDER
      • 1. Från tolfte till trettonde partikongressen
      • 2. Från trettonde till fjortonde partikongressen
        • a) fördömandet av ”trotskismen”
        • b) förbundet mellan arbetare ooh bönder ooh byggandet av socialismen i ett land
        • c) den fjortonde konferensen och böndernas problem
        • d) framväxten av en ny opposition och fjortonde kongressens fördömande av densamma
        • e) fjortonde kongressen och fackföreningsfrågan
      • 3. Från fjortonde kongressen till dagarna före den femtonde kongressen
        • a) framväxten av ”den förenade oppositionen”
        • b) den femtonde konferensen och ”den förenade oppositionens” första nederlag år 1926
        • c) oppositionens upplösning, försök till reorganisering och dess nya nederlag strax före sextonde kongressen
      • 4. Den femtonde kongressen
        • a) resolutionerna från den femtonde kongressen
        • b) framväxten av motsättningar mellan principer i resolutionerna från konferenser och kongresser och den konkreta ekonomiska politiken
          • 1. Industrins investeringsplaner från och med år 1926/27
          • 2. Den snabba ansvällningen av budgetutgifterna och dess omedelbara effekter
          • 3. Motsättningarna som uppstår i samband med de punktvisa åtgärderna för fattigbönderna och mellanbönderna
          • 4. Lönepolitikens motsättningar
    • KAPITEL 2: KAMPEN FÖR EN SNABB INDUSTRIALISERING OCH FÖR EN PRIORITERING AV DEN TUNGA INDUSTRIN
      • 1. Sammandrabbningarna under de första månaderna 1928
        • a) centralkommitténs sammanträde i april 1928
        • b) de första sammandrabbningarna under sommaren 1928
      • 2. Sprickan inom partiledningen blir djupare under sensommaren och hösten 1928
        • a) skiljaktigheterna sprider sig till de internationella frågorna
        • b) förkunnandet av en ”högerfara” och en ”eftergiven stämning” inom bolsjevikpartiet
        • c) Bucharins försök till motattack
        • d) den öppna offensiven mot ”högeravvikelsen” och centralkommitténs sammanträde i november 1928
        • e) början till en brytning med bolsjevikpartiets tidigare linje
      • 3. Den öppna brytningen inom partiledningen
        • a) Bucharins ståndpunkter under vintern 1928/29
        • b) Politbyrån, centralkommittén och kontrollkommissionen fördömer Bucharins, Rykovs och Tomskijs ståndpunkter
        • c) Stalins tal på centralkommitténs sammanträde i april 1929
          • 1. intensifieringen av klasskampen
          • 2. ”tributen” och möjligheten av en utsugning av bondeklassen från Sovjetstatens sida
          • 3. ”alliansens nya former” och ”den tekniska, basen” för ökningen av jordbruksproduktionen
          • 4. mekanisering och kollektivisering
          • 5. mekanisering och industrialisering
          • 6. insamlandets kris år 1928/29 och klassförhållandena
      • 4. Sextonde partikonferensen (23–29 april 1929) och dess följder
        • a) fördömandet av ”de tres” politiska ståndpunkter
        • b) kampen mot ”byråkratiseringen”
        • c) organiserandet av en masskontroll
          • 1. Behovet av utrensningar inom partiet och deras innebörd
          • 2. Hur utrensningspolitiken verkställs samt dess begränsningar
          • 3. Påpekanden rörande några av utrensningarnas omedelbara effekter
        • d) den industriella utvecklingens perspektiv
          • 1. Utvecklingen av perspektiven för industrin och investeringarna före den sextonde partikonferensen
          • 2. Besluten från sextonde partikonferensen och från sovjetkongresserna
          • 3. Arbetsdisciplin, materiell stimulans och fackföreningarnas roll
        • e) jordbrukspolitiken
          • 1. Sextonde konferensen och jordbruksproblemen
          • 2. Orsakerna till att den sextonde konferensen beslutar om en så ”försiktig” jordbrukspolitik
      • 5. Motsättningen mellan industripolitiken och jordbrukspolitiken och ”den stora vändpunkten”
        • a) försöken att öka industrialiseringstakten och inriktningen mot en snabb kollektivisering
        • b) brytningen med sextonde konferensens linje och dess effekter på de politiska relationerna inom bolsjevikpartiet
      • 6. Den stora vändpunkten under slutet av år 1929
        • a) kollektiviseringstakten ökar och riktlinjerna från sextonde konferensen överges
        • b) den optimistiska synen på läget under slutet av 1929
        • c) de konkreta betingelserna för en ”vändpunkt” för kollektiviseringen hösten 1929
        • d) kollektiviseringens ökningstakt bryts i mars 1930
        • e) de omedelbara effekterna av ”den stora vändpunkten” och av uppehållet i mars/april 1930
        • f) nödvändigheten av en upptrappning av kollektiviseringen mot slutet av 1929 samt genomförandet av upptrappningen
    • KAPITEL 3: BOLSJEVIKERNAS IDEOLOGI OCH DESS OMVANDLING
      • 1. Motsättningarna inom bolsjevikernas ideologi
        • a) den teknicistiska och ekonomistiska uppfattningen om produktivkrafterna och prioriteringen av teknikens utveckling
          • 1. Produktivkrafternas utveckling och samhällsutvecklingen
          • 2. Teorin om en ”samhällsutveckling” som en effekt av ”produktivkrafternas utveckling” och Marx analyser
          • 3. Den objektiva basen för en allt fastare övertygelse inom den bolsjevikiska ideologiska formationen om att ”samhällsutvecklingen” sätts i rörelse av tekniska omvandlingar
        • b) den ideologiska och tekniska omvandlingen
        • c) föreställningen om en revolution uppifrån
        • d) den juridiska ägandeformen och produktionsförhållandena
        • e) varuförhållandenas motsägelsefulla framträdelseformer och den fruktlösa ”behandlingen” av de motsättningar som hänger samman med dessa former
      • 2. De ideologiska och politiska effekterna av utvecklingen av motsättningar i bolsjevikernas ideologi
        • a) organisk helhet, ömsesidigt beroende och motsättningar
          • 1. Kamp för socialismen och kamp för ”organisationen”
          • 2. Enheten viktigare än motsättningarna
          • 3. Tendensen att likställa partiet, staten och proletariatet
          • 4. Tendensen att identifiera partiet med den marxistiska teorin
          • 5. Likställandet av teori och verklighet
        • b) tendensen att reducera marxismen till en evolutionsteori
        • c) konsekvenserna av de ”arbetaristiska” inslagen i bolsjevikernas ideologi
          • 1. Partiets rekryteringspolitik
          • 2. Värderingen av tekniken och teknikerna
          • 3. Misstron och föraktet mot bönderna
          • 4. alliansen ”arbetare-intellektuella” och den gamla intelligentsians ”uppslutning”
          • 5. den ensidiga ökningen av storindustrins utvecklingstakt och den storryska chauvinismen
    • DEN STORA VÄNDPUNKTEN OCH UPPKOMSTEN AV NYA MOTSÄTTNINGAR
  • Bibliografi
    • Dokument från bolsjevikpartiet, regeringen och den sovjetiska administrationen
      • Bolsjevikpartiets kongresser
      • Bolsjevikpartiets konferenser
      • Ungkommunisternas kongresser
      • Fackföreningarnas kongresser
      • Sovjetkongresser
      • Övriga dokument
      • Statistiska dokument
    • Litteratur
      • Viktiga tidningar och tidskrifter
        • På franska
        • På tyska
  • Ordlista

Last updated on: 8.10.2014

Bettelheim arkivet | Marxists Library - verk på engelska
Svensk avdelning | MIA