Ur Fjärde internationalen 3/1993
Det samlande temat för detta, årets tredje nummer, är i rörelse. Eva Nikell, sedan många år aktiv inom såväl Socialistiska Partiet som den svenska kvinnorörelsen gör en personlig betraktelse över kvinnorörelsens utveckling och ”feminismens andra våg”. Vad innebär Maria-Pia Boëthius hot om att bilda ett brett kvinnoparti, det som samtliga inom det etablerade partiväsendet är så skitskraja för? Och är det mer än ett hot? Varför finns det inte en enda nationell kvinnoorganisation — eller har de tiotusentals aktiva inom olika nätverk en större sprängkraft? Och vad består dessa nätverk av?
Lars Holmgren är sedan ett par år tillbaka lärare vid Bona, vänsterpartiets ”arbetarrörelseskola med marxistisk profil”. Lars är också sedan många år aktiv i Socialistiska Partiet, Miljöförbundet och deltog under slutet av 80-talet intensivt i Trädkramarnas kamp mot ScanLink i Ödsmål i Bohuslän. Med dessa erfarenheter i bagaget har han skrivit en artikel om folkliga rörelsers betydelse för samhällsutvecklingen och de individer som sätts i rörelse av dem. En levande folkrörelse kan i bästa fall fungera som det bästa av universitet; en skola för livet i demokrati, samhällskunskap, historia och makthavarfinter. En sådan var Trädkramarnas Folkuniversitet, som Lars skildrar.
En annan rörelse som skakade världen var den franska ungdoms- och arbetarprotestens heta maj 1968. Den vår då allt verkade möjligt. Anders Hagström, flitig medarbetare i denna tidskrift, beskriver händelserna. När vågen av strejker och fabriksockupationer nådde sin största omfattning var praktiskt taget hela det franska samhället paralyserat. Tio miljoner arbetare, mer än två tredjedelar av arbetskraften, strejkade och otaliga arbetsplatser hölls ockuperade. Det franska etablissemanget med president De Gaulle och borgarna, men även dagens president, François Mitterand, och kommunistpartiets ledning var skakat i grunden...
*
Catherine Samary beskriver i en artikel det uteblivna marknadsundret i Östeuropa och svårigheterna med att privatisera när det vare sig finns en nationell borgarklass eller kapital att investera. Och inte har det blivit bättre av att kapitalismen i väst har gått in i en djup recession... Catherine Samary är även hon en flitig medarbetare i denna tidskrift. Förra numret var ett temanummer med en artikelserie av Catherine Samary om bakgrunden till brodermordet i det forna Jugoslavien. Catherine undervisar vid universitetet i Paris och är expert på den jugoslaviska självförvaltningen. Hon har även medarbetat i Le Monde.
*
Mats Bladh går i och med detta nummer in i den debatt om Socialism och demokrati som har öppnats i tidskriftens spalter inför Socialistiska Partiets kongress i februari nästa år. Den kongress som bland annat skall anta ett nytt partiprogram. Mats kritiserar främst den artikel som Håkan Blomqvist, som ingår i spis programkommission, skrev i nummer 1- 93: Vilken demokrati vill vi ha? Handsken är både kastad och upplockad; vi välkomnar fler bidrag.
Axplock avslutar numret med finsk modernism, Martins Scorsese och skräcken för det kroppsliga i Oskuldens tid, filmvåld, rasismen och ministrarna, vänsterpartiets kriminella historia m m.
I övrigt vill vi tacka Stig Wejstål för omslagsfotot, Sanna Tivéus för hjälp med rastrering och bildletning samt Maria Ågren för Ax-teckningarna.
Red.