Ur Fjärde internationalen 2/1992
Danmarks nej till Maastricht tog alla på sängen. Den danska tuvan stjälpte åtminsone tillfälligt förhandlingarna om genomförandet av avtalet. Till och med den franske presidenten François Mitterand tvingades att bita i det sura äpplet och äntligen låta det franska folket få säga sitt. Men om nu storföretagen har motorvägen utstakad till Europa — hur ser alternativets väg ut? Det ska vi försöka svara på i nummer 2 - 1992 av Fjärde Internationalen.
Claude Gabriel är först ut på plan. Maastrichtavtalet har banat vägen för en ny fas i den europeiska integrationen. Detta har lett till spänningar mellan ländernas olika regioner gentemot staten — de växande framgångar för högern i Europa talar här sitt tydliga språk. Men har den klassiska nationalstaten någon framtid, nu när EGs politiska strukturer överflyglar staterna? Och vilken ställning har den enskilde medborgaren, arbetaren, brukaren i EG? Finns det längre någon arbetarrörelse, med sin egen solidaritet och sammanhållning — som dessutom klarar av skaffa sig kontrollen över demokratin, makten — ja, hela härligheten?
Bodil Rasmussen skriver om varför danskarna röstade nej till Maastrichtavtalet, om spänningarna inom socialdemokratin och pressen på den borgerliga minoritetsregeringen. Kan EG-anhängarna trots allt tvinga in Danmark i Maastrichtfällan?
Att EG-frågan lett till spänningar inom Vänsterpartiet är ingen hemlighet — om Annika Åhnberg varit övertydlig, så har Lars Werner svävat på målet. Hur står det egentligen till med Vänsterpartiet, så här ett drygt halvår innan kongressen? Kommer partiet att definitivt göra upp med sina kriminella historiska band till Östeuropa? Vilka är lärdomarna av historien, och av 70- och 80-talets politik. Dick Forslund och Kjell Pettersson träffade Lars Ohly, medlem i Vänsterpartiets partistyrelse och kritisk till mycket inom partiet för en intervju.
De pågående GATT-förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal är inne på sitt sjätte år — hittills har förhandlingarna stupat på jordbrukspolitiken. USA och EG har inte kunnat komma överens om hur stora subventionerna till bönderna ska vara — och hur de ska utformas. Claude Gabriel beskriver ländernas krisartade budgetar och ”överproduktion” — den verkliga bakgrunden till varför det ”lönar sig” att låta bördig jordbruksmark ligga i träda, alltmedan världssvälten ökar. Lars Gus Kaage beskriver kort vad EG:s uppgörelse om ett nytt jordbruksavtal innehåller.
David Seppo går igenom den ryska perestrojkans uppgång och fall. Den handlade om ”revolutionen ovanifrån” - alltså byråkratins försök att hålla sig kvar vid makten och ändå förändra ett förstelnat samhälle - i motsättning till ”revolutionen underifrån” - arbetarnas och folkets försök att störta de gamla dinosaurierna och bygga ett eget samhälle.
I juni för tre år sedan gjorde de kinesiska studenterna uppror mot ett annat dinosauriegäng. Blodbadet på Himmelska fridens torg följdes av en hel värld. Livio Maitan går igenom Kinas utveckling efter massakern och ”de fria marknadskrafternas” intåg i landet.
När så många satt sitt hopp till Japan som dragloket för den haltande världsekonomin går även Japan in en ekonomisk lågkonjunktur. Lars Gus Kaage beskriver den välkända historien om vinstras, börsras och kreditförluster ur japanskt perspektiv.
Alltfler socialister tar avstånd ifrån Lenin och de ryska bolsjevikerna. För dem som fortfarande håller den röda fanan högt framstår Rosa Luxemburg som det frihetliga alternativet. Men vilken uppfattning hade Rosa Luxemburg egentligen om ett revolutionärt parti och demokratin? Och skiljde sig hennes uppfattning egentligen så mycket från Lenins? Paul Le Blanc går igenom detta.
Fjärde Internationalens kultursidor Axplock avslutar numret med en fyllig genomgång av utgivna böcker. Dessutom erbjuds en genomgång av vad satellitporrens intåg i folkhemmet har inneburit.
Vi tackar särskilt Birgitta Lagerlöf för omslagsfotot och Maria Ågren för de fina ax-teckningarna.
Red.