Ur Fjärde internationalen 3/1991
Nummer 3 1991 av Fjärde Internationalen har som samlande tema Marknad & moral. Och frågan som reser sig — går de ihop?
För några år sedan var det gamla ordet moral plötsligt förbrukat. Politikers och makthavares dubbelmoral, med ett växande berg av skandaler, vapensmuggling, löften som förvandlades till "målsättningar"... P G Gyllenhammar insåg detta och började tala om etik i stället.
Maria Sundvall synar i temanumrets första artikel kristdemokratiska samhällspartiets moral syn när det gäller aborter, sjukvård, familj. Utgör kds den moraliska protesten i dubbelmoralens tidevarv? Hur ställer man sig till nedrustningen av den offentliga sektorn? Är det den moraliska majoritens parti?
Anders Hagström gör ett bokslut över åtta års socialdemokratiskt regeringsinnehav: de rikare har blivit rikare och de fattigare. Samtidigt har kapitalet, dess institutioner och de partier som slår vakt om den blivit avsevärt starkare. Och vilken trogen socialdemokrat känner igen sitt gamla "folkhemsparti" i dag? Denna utveckling kan bara förstås om man ser till den omorientering som socialdemokratin inledde efter att med knapp marginal ha förlorat valet 1976. Men finns det något alternativ som håller måttet? Anders Hagström gör ett försök att utstaka en socialistisk strategi.
Mats Bladh går igenom den klassiska borgerliga nationalekonomins uppfattning om den "fria marknaden". Mats Bladh tar även död på många utbredda myter om den "ineffektiva" offentliga sektorn.
Kim Moody analyserar det nordamerikanska frihandelsavtal som håller på att slutas. Arbetarrörelsen i Mexiko, Kanada och USA står inför en ny situation där ett nytänkande krävs. Ett tredje ekonomiskt block, vid sidan av EG och ett ostasiatiskt lett av Japan, håller på att skapas. Och alltmer av produktionen i Kanada och USA är på väg att flyttas söderut — därmed försvinner hundratusentals jobb till maquiladora-produktionens underbetalda löneslavar i Mexiko. Hur skall detta hot bemötas?
Jeanette Habel har skrivit två artiklar om utvecklingen på Kuba — ett land som efter de Östeuropeiska staternas sammanbrott står mer isolerat än någonsin. Trots de ovedersägliga sociala framsteg som skett på Kuba sedan revolutionen 1959, ökar kritiken. Framför allt är det ungdomar som protesterar. Och missnöjet är stort med enpartistyret, byråkratin, bristerna och den ekonomiska krisen. Kommer Kuba att överleva isoleringen — och i så fall hur?
John Andersson gör en historisk genomgång av palestiniernas kamp för en egen nation. Efter kriget i Persiska viken tycktes en lösning på den långvariga konflikten ligga längre från en lösning än någonsin. Och vilka alternativ finns det egentligen?
Anders Hagström & Peter Widén går i svaromål på Matts Nilssons & Håkan Jörnborns debattinlägg — Socialistiska Partiet & framtiden — i förra numret av Fjärde Internationalen. Vem bär ansvaret för stalinismen? Är det Lenin och Trotskij? Hur skall den ryska revolutionen värderas — var det en statskupp av bolsjevikpartiet eller var det arbetarna som tog makten?
Gert-Inge Johnsson ger en levnadsteckning av den italienske revolutionären Antonio Gramsci. I år är det hundra år sedan Gramsci föddes. Är hans tankar fortfarande aktuella? Har de samma sprängkraft i dag, som när de italienska fascisterna fängslade honom med orden "I tjugo år måste denna hjärna förhindras att verka!"?
Fjärde Internationalens kultursidor Axplock avslutar numret med en fyllig genomgång av utgivna böcker.
Vi tackar särskilt Maria Ågren för de fina ax-teckningarna och Bertil Lagerström för omslagsfotot.
Red.