Ur Fjärde internationalen 1/1990
Vi publicerar nedan "Vänsteralternativets" plattform från den 26 november 1989. Vänsteralternativet är en rörelse i Tjeckoslovakien för en demokratisk och självstyrande socialism. Undertecknarna av dokumentet representerar ett antal olika demokratiskt, socialistiska och anarkistiska ståndpunkter inom den demokratiska rörelsen. Av dessa är kanske den revolutionäre marxisten och aktivisten för mänskliga rättigheter, Petr Uhl, mest känd.
Teser från Vänsteralternativet/ Rörelsen för en demokratisk och självstyrande socialism.
1. Omvandlandet av det kapitalistiska produktionssystemet efter andra världskriget verkställdes i Tjeckoslovakien helt under den stalinistiska fanan. Det existerande politiska systemet, grundat på principen om parlamentarisk demokrati, avskaffades utan att det ersattes av nya demokratiska former. Borgarklassen undertrycktes som klass, men arbetarna befriades inte från exploatering: De förslavades ekonomiskt mer än någonsin och berövades sina rättigheter.
2. Den politiska vänstern slapp inte undan. Socialdemokratin svaldes med våld av kommunistpartiet, som nu fullständigt byråkratiserades. Från ett arbetarparti förvandlades det till grundvalen för en kommandostyrd maktstruktur som dominerar hela samhället. Denna makt har systematiskt förföljt och likviderat all oberoende aktivitet från vänstern.
3. I dag har kommunistpartiet en dubbel natur. Partiapparaten har smält samman med de statliga organen och formar den byråkratiska makten. Partimedlemmarna är dess huvudsakliga sociala bas. Medlemskap i partiet ger tillgång till privilegier av varierande slag och vikt. Sedan länge har kommunistpartiet upphört vara en politisk kraft för vänstern. Det är snarare en konservativ kraft, som står i motsättning till all grundläggande social förändring och accepterar först reformer när det tvingas därtill.
4. Detta anti-demokratiska och anti-socialistiska system har fjättrat och styrt det politiska och ekonomiska samhällslivet. Det har visat sig självt ineffektivt och oförmöget att tillåta — än mindre stimulera — en utveckling av produktivkrafterna och samhället som helhet. Systemet har också visat sig vara oförmöget att skapa förutsättningar för en fullständig utveckling av individens frihet. Förutom ekonomisk stagnation har det presiderat över avsaknaden av medborgerliga och mer generellt, mänskliga rättigheter, djupgående alienation inom arbetslivet, och en moralisk kris i samhället. Det politiska och ekonomiska system ifråga — och det betyder lite om det karaktäriseras som stalinistiskt, nystalinistiskt eller "reellt existerande socialism" — har inte rättfärdigat sin existens och det behov som nu oundvikligen reses att gå utöver det. Emellertid passar detta system partiet och statsbyråkratin, som från början har format det enligt sina egna behov. Det passar även andra socialt parasitära grupper som väl anpassat sig till missförhållandena i systemet och vinner betydande fördelar därur.
5. Vi strävar efter ett socialistiskt samhällssystem.
6. Vi anser att socialismen måste bygga på en helhetligt fungerande, konstitutionellt grundad politisk pluralism; på att det existerar olika politiska partier (även icke-socialistiska partier), sociala grupper, organisationer och initiativ. Med utgångspunkt i såväl de historiska traditionerna som de pågående strävandena i det tjeckoslovakiska samhället, tror vi att en representativ demokrati kommer att utgöra grunden för det framtida demokratiska systemet. Denna representativa demokrati kommer vara parlamentarisk, men kännetecknas på samma gång av ett ekonomiskt självstyre. Det är med tanke på det parlamentariska systemet emellertid nödvändigt att försvara samhället på så vis att det inte domineras av de politiska partierna — det vill säga av deras partiledningar. I ett representativt system fattar ombud och representanter beslut i medborgarnas och arbetarnas namn — och de är dessa som i demokratiska val väljer sina representanter. Man måste kunna kontrollera och återkalla dem när som helst. Det är nödvändigt att inom detta system införa — och utvidga — former för direkt folkligt deltagande i skötseln av rikets affärer. Detta förutsätter yttrande-, förenings- och mötesfrihet. I ett modernt samhälle är det nödvändigt att använda sig av de möjligheter informationsteknologin och annan teknologi erbjuder. När väl byråkratin och andra repressiva sociala grupper försvinner, kan det politiska systemet utvecklas från en klassisk parlamentarism till ett samhälleligt självstyre. Demokratin måste även försvara minoriteternas rättigheter, mindre grupper och individer, för att på så vis garantera deras fullständiga självutveckling. Av detta följer att vi ser det som nödvändigt att energiskt bekämpa varje uttryck för nationell, religiös eller annan intolerans och alla former av rasism och chauvinism.
7. För oss kan socialismen endast grundas på principerna om rättvisa och social jämlikhet. Av denna anledning är vi motståndare till ett ekonomiskt system i vilket ägarna till — eller de som har rätten att bestämma över — kapitalet, koncentrerar den ekonomiska makten i sina egna händer och på så vis förhindrar arbetarna från att yttra sig över hur ekonomin skall skötas. Politisk makt växer fram ur ekonomisk makt. Även i de länder som har en verklig, oberoende demokrati i den meningen att befolkningsmajoriteten accepterar det politiskt-ekonomiska systemet, utövas makten, grundad på kapitalägandet och dispositionsrätten över kapitalet, på ett högst manipulativt sätt. Pengars makt, en ensidig inriktning mot individuell duglighet och privatisering av samhället åtföljt av exploatering, kan i somligas ögon verka mer attraktivt än det nuvarande styressättet i Tjeckoslovakien. Men vi avvisar dem som falska alternativ. Detta system skulle kunna höja den genomsnittliga levnadsstandarden, men bara till priset av att stora sociala orättvisor uppstår. Detta "nya" konsumtionssamhälle skulle skakas av samma slags kriser som redan är väl kända i Väst. I centrum av det ekonomiska självstyre vi vill föreslå som modell för medelstora- och stora bolag, ligger det demokratiska utarbetandet av planen och det ökande deltagandet av arbetarna som individer i beslutsfattandet när det gäller deras arbete, resultat och villkor. Vi menar att utvecklandet av marknaden, d v s återupprättandet av finansiella och marknadsrelationer, är en ekonomisk nödvändighet. Marknaden måste kontrolleras. Mäktiga grupper och individer (t ex utländska företag och monopol) får inte bli ekonomiska subjekt som går in i konkurrensen på marknaden. Denna roll måste spelas av de verkliga bolagen, som i sin tur, i ökande grad måste styras av arbetarna. På samma sätt måste de centrala ekonomiska besluten i ökande grad flyttas från de centrala organen till det samhälleliga självstyret. Vi menar att ekonomiskt självstyre begränsat till det enskilda företaget, kommer att vara otillräckligt. När det gäller de mindre företagen — och detta gäller alla småföretag och inte bara de inom servicesektorn eller små verkstäder — är vi för att de finns kvar i form av kooperativ. Vi betraktar kooperativ som en högre, mer demokratisk och human form för relationer mellan mänsklig arbetskraft och produktionsmedel. Kooperativen måste emellertid vara genuina, med intern demokrati och fungerande självstyre och stå oberoende från statsbyråkratin. Vi stödjer också enskilt ägande av produktionsmedlen på villkor att — detta gäller även familjeföretag — det egna arbetet går tillbaka till företaget i form av investeringar. Att det samtidigt förekommer olika ekonomiska sektorer är förmodligen oundvikligt under en period. Men som socialister anser vi att en allt för stor privat sektor inte står i överensstämmelse med samhällets intressen. Därför motsätter vi oss tanken att uppmuntra, inte bara stora, utan också medelstora och mindre privata företag. Å andra sidan har vi inget emot småföretagare, som genom sitt eget arbete bidrar till att medborgarnas behov tillfredsställs och introducerar en mer dynamisk ekonomi. Samhället får alltså inte tolerera att exploaterande förhållanden utvecklas.
8. Till en början kommer givetvis staten att spela en betydelsefull roll i uppbygget av det politiska system vi ovan skisserat, liksom när det gäller införandet av ett nytt ekonomiskt system för ekonomiska och marknadsrelationer. Staten måste framför allt minimera, om inte förhindra, att den sociala ojämlikheten ökar. Vi strävar efter att begränsa statens inblandning i samhällslivet till ett minimum. Ingripandena måste minska så mycket att folket — som medborgare och arbetare — tar steg på vägen mot självstyre i ett fritt och harmoniskt självstyrt samhälle. Allt som sagts om staten gäller även lagstiftningen. Perspektivet på att den spelar en allt mindre betydelsefull roll får på intet vis leda till att man omoget förnekar eller underskattar den. Lagens bortvittrande får inte förväxlas med godtycke eller egenmäktighet.
9. Det ligger i arbetarnas intresse — speciellt i ekonomiska reformtider — att det finns fria, självstyrda, militanta och icke-byråkatiska fackföreningar. Man behöver knappast säga att fackföreningarna måste stå självständiga i förhållande till såväl den ekonomiska apparaten och staten som de självstyrande organen. Den fackliga rörelsen måste utgå från sin ursprungliga uppgift. Den måste med andra ord ta avstånd från den byråkratiska apparaten och åter vända sig till medlemmarna. En förnyelse underifrån av fackföreningsrörelsen har blivit en nödvändighet i dag. Det är upp till arbetarna själva att bestämma om de vill utnyttja de befintliga organisationerna och förvandla dem till kampvapen i försvaret av deras intressen, eller om de i stället väljer att bygga upp nya organisationer.
10. Den ekologiska situationen kräver en snabb lösning. Denna måste grundas på en samhällelig självreglering med verkligt stöd och påverkan underifrån, inom ett demokratiskt system, genom effektiv statlig översyn och reglering och sist men inte minst på att befolkningen ges den information som krävs. Denna kris — som även påverkar sjukvårdssystemet, vars kvalitet konstant förvärras och diskriminerar de sämst ställda — ligger bakom den snabbt försämrade folkhälsan. En verklig lösning på den ekologiska krisen är avhängig av att det politiska systemet demokratiseras.
11. Östeuropas befolkning står vid ett vägskäl. Den existerande samhällsordningen faller samman. Denna del av världen befinner sig lång efter de utvecklade länderna i Västeuropa och Nordamerika. Det finns en fara för att östländerna kommer att bli politiskt och ekonomiskt beroende av de utvecklade kapitalistiska länderna, att de blir dessas underutvecklade bakgård som förser dem med billig arbetskraft och råvaror och att Östeuropa blir en region dit de Utvecklade länderna kan exportera sina omoderna och ekologiskt skadliga teknologier och giftigt avfall. Ledarna i de olika östländerna, inklusive Tjeckoslovakien fortsätter — var och en för sig och utan samordning — stärka de ekonomiska banden till väst, som om dessa risker inte existerade. De revolutionära förändringar som leder till att befolkningen i denna region skakar av sig den byråkratiska tvångströjan, måste leda inte bara till ekonomiska reformer som inför en marknad och en själv-förvaltad ekonomi, utan även till ett närmare ekonomisk och politisk samarbete. Detta frivilliga samarbete måste grundas på demokratiska principer, ömsesidig ekonomisk utveckling samt i form av en konfederation. Vi måste också ta lärdom från de samlade erfarenheterna under den progressiva integrationsprocessen till Västeuropa. Utvecklingen i Europa och hela världen går mot en situation där nationsgränserna kommer att förlora sin betydelse.
12. Den ojämlikhet i världsutvecklingen som kommer till uttryck i den ständigt växande konflikten mellan den hypermoderna minoriteten och den lidande, underutvecklade världen, representerar för oss i alla dess aspekter — ekonomiska, politiska, moraliska och ekologiska — det största problemet på vår planet. Vi måste alltid se våra egna nationella problem i förhållande till övriga världens, eftersom mänskligheten och de mänskliga rättigheterna är oskiljaktiga. Vi kommer i Tjeckoslovakien att sträva efter att finna vägen till en effektiv solidaritet med folken i Tredje världen och uppmuntrar förändringar i världsekonomin och den politiska ordningen.
13. Vänsteralternativet vill bidra till framväxten av en mäktig politisk och allmän samhällelig aktivitet underifrån: Där formella organisationer, partier och sammanslutningar, men också informella sociala grupper, rörelser och initiativ, deltar. Denna aktivitet bygger på stöd och deltagande underifrån och kommer att bli ett sätt att kontrollera de sociala strukturer och maktcentra som även i fortsättningen kommer styras uppifrån. Den blir också en garant mot förnyad byråkratisering inom samhällslivet.
14. Vi ser oss själva som en del av ett växande politiskt spektrum i Tjeckoslovakien. Vi är beredda att samarbeta med alla krafter som seriöst arbetar för en demokratisk revolution, i vilken demokratin återerövras från byråkratin inom partiet och staten och som leder till politiska och ekonomiska förbättringar. Alla som är överens om de huvudsakliga idéerna i denna text, som är öppna för en fortsatt diskussion, kan delta i Vänsteralternativets arbete. Medlemskap i Vänsteralternativet är inte oförenligt med medlemskap i andra oberoende initiativ, sociala rörelser, organisationer och officiella organisationer. Vår rörelse är emellertid stängd för dem som burit ansvar för det politiska och sociala förtrycket samt den ekonomiska stagnationen i vårt land.
Översättning: Staffan Lindhé. Översatt ur: International Viewpoint, nr 175 1989