Ur Fjärde internationalen 3/1989

Kronologi

19 september 1946	Churchill talar i Zürich, och tar upp frågan om Europas Förenta stater.
17 mars 1948	Brüssel-överenskommelsen mellan Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien och Luxemburg grundar Västunionen.
5 maj 1949	Europarådets stadgar undertecknas.
18 april 1951	Parisfördraget grundar Europeiska Kol- och Stålunionen (ECSC).
27 maj 1952	Parisfördraget upprättar Europeiska Försvarsgemenskapen.
23 oktober 1954	Parisprotokollen modifierar Brüssel-överenskommelsen, Västtyskland och Italien går med i Västunionen, som blir Västeuropeiska Unionen.
25 mars 1957	Romfördraget bildar Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (Gemensamma Marknaden) och Europeiska Atomenergisamfundet (Euratom).
1 januari 1959	Första stegen i Gemensamma Marknadens omvandlingsperiod tas.
20 november 1959	Europeiska Frihandelsförbundet (EFTA) bildas, och inbegriper Storbritannien, Sverige, Norge, Danmark, Schweiz och Portugal.
9 juli 1961	Grekland ansluter sig till EEG.
31 juli.1961	Storbritannien och Irland ansöker för första gången om medlemskap i EEG.
14 januari 1963	General de Gaulle går emot Storbritanniens medlemskap i Europeiska Gemenskapen.
30 juni 1965	Frankrike upphör med sitt arbete i Gemenskapen (den tomma stolens politik).
30 januari 1966	Luxemburg-”arrangemangen” (”Det är den franska delegationens uppfattning, att vi i frågor av avgörande intresse bör debattera tills vi når ett enhälligt beslut.”)
2 maj 1967	För andra gången ansöker Storbritannien och Irland om medlemskap. Även Danmark ansöker.
27 november 1967	Ett andra ”nej” från de Gaulle till Storbritanniens ansökan.
22 april 1970	Första avtalet som stärker EG-församlingens finansiella makt.
30 juni 1970	Förhandlingar inleds om Storbritanniens, Irlands, Norges och Danmarks anslutning till EEC.
20 oktober 1970	Antas Davignon-rapporten, som slår fast en plan i etapper för enandet på det ekonomiska och valuta-området.
22 januari 1972	Storbritannien, Irland, Danmark och Norge skriver under fördraget om anslutning.
21 mars 1972	Ekonomiska och Valutaunionens andra resolution skapar ”valuta-orms”-mekanismen.
21 april 1972	Folkomröstning i Frankrike om att utvidga Gemenskapen.
25 september 1972	Folkomröstningen i Norge säger nej till EG-anslutning.
1 januari 1973	Storbritannien, Irland och Danmark går med i Europeiska Gemenskapen.
21 januari 1974	Den franska francen lämnar den europeiska valuta-ormen.
1 april 1974	Storbritannien ber om förnyade förhandlingar om villkoren för anslutning.
5 juni 1975	Brittisk folkomröstning om att stanna kvar i Gemenskapen, 67,7% ”ja”.
10 juli 1975	Francen ansluter sig till valutaormen på nytt.
15 mars 1976	Återigen lämnar den franska francen den europeiska valutaormen.
27 juli 1976	Grekland inleder förhandlingar om att gå med i Gemenskapen.
20 september 1976	Undertecknas en lag om direkta allmänna europeiska val.
17 oktober 1977	Portugal inleder förhandlingar om anslutning till Gemenskapen.
13 mars 1978	Europeiska Valutasystemet träder i funktion.
7 juli 1978	Första direkta allmänna valen till EG-församlingen.
31 oktober 1978	Europarådet lyckas ej komma till beslut om Storbritanniens minskade bidrag till Gemenskapens budget.
30 maj 1979	Antas ”30 maj-mandatet” (en avsevärd minskning av Storbritanniens bidrag).
1 januari 1981	Grekland går med i Gemenskapen, som nu har 10 medlemmar.
4 oktober 1981	Justeras paritetema inom EMS (francen devalveras).
21 februari 1982	Justeras paritetema inom EMS (den belgiska francen och danska kronan devalveras).
2 april 1982	Efter Argentinas invasion av Malvinerna (Falklands-öarna), antar de 10 EG-länderna en resolution där de försäkrar sin solidaritet med Storbritannien.
12 juni 1982	Justeras pariteterna inom EMS (den franska francen och italienska liren devalveras, medan den tyska marken och holländska florinen revalveras).
22 oktober 1982	Vid det fyrtionde fransk-tyska toppmötet inleds det militära samarbetet.
19 juni 1983	Vid Europarådets möte i Stuttgart antas ett ut talande om Europaunionen; man slår fast en ”speciell nödprocedur” för alla viktiga problem.
7 februari 1984	Mitterand talar i Haag, och pratar om en ”Europeisk Rymdgemenskap” som ska ta itu med ”morgondagens militära verklighet”.
29 mars 1985	Sluts ett avtal mellan Gemenskapen och den spanska staten och Portugal. Grekland drar tillbaka sina förbehåll (till lämpning av de ”integrerade Medelhavsprogrammen”).
12 juni 1985	Spanska staten och Portugal skriver under inträdesfördraget.
1 januari 1986	Spanien och Portugal blir medlemmar i Gemenskapen.
17 februari 1986	SEA undertecknas i Luxemburg.