Ur Fjärde Internationalen nr 2 1983
Under de strider som ledde till att shahen av Iran störtades vintern 1979, sågs ofta beslöjade kvinnor i demonstrationer och andra aktioner. Senare har tiotusentals iranska kvinnor på olika sätt öppet visat sin avsky mot den nuvarande Khomeini-regimens påbud att kvinnor måste bära slöjan. Slöjans betydelse som tecken för undertryckandet och kvinnornas levnadsvillkor i Iran och andra muslimska länder har sedan dess debatterats en hel del. Främst i Mellanöstern men även i Europa och till en del här i landet. Som ett inlägg i den debatten kan man se Yasmina Nawals bok Kvinnan under islam.
Författaren börjar med att teckna kvinnornas ställning i det arabiska stamsamhället innan Muhammeds tid. Hon hävdar att kvinnornas ställning under äldre tid var betydligt starkare än på 600-talet e Kr när Muhammed framträdde, och hon analyserar vad som orsakade denna försämring. Bl a skriver hon om kvinnorov, som från början var ett sätt att försvaga en fientlig stam genom att minska deras möjligheter att få många barn och därmed bli starka. Slavhandeln, månggiftet och införandet av släktskap på fädernet var också företeelser som steg för steg försämrade även de ”fria” kvinnornas ställning.
I bokens nästa avsnitt beskriver författaren islams framväxt och seger på den arabiska halvön. Ganska stort utrymme ägnas åt profeten Muhammeds eget liv. Han gifte sig med ett stort antal kvinnor, ibland för att han var sexuellt intresserad av dem och ibland bara för att skaffa sig lämpliga släktskapsförbindelser. Sitt eget beteende upphöjde han till norm, vilket ledde till sådana regler som att en man ska tillbringa en natt i taget hos var och en av sina hustrur. Muhammed införde dock en del reformer, som något litet förbättrade kvinnornas levnadsvillkor i samhället, men han förändrade på intet sätt mannens förhärskande inflytande i den patriarkaliska familjen. Koranen påbjuder uttryckligen mannens överhöghet över kvinnan.
I bokens tredje avsnitt är vi plötsligt framme i nutiden. Bl a behandlas den muslimska äktenskapslagstiftningen som fastställdes under 600-900 talen e Kr och som fortfarande tillämpas. Författaren visar hur en familj lagligen kan gifta bort sina döttrar utan att ens invänta deras samtycke, och hur mannen har rätt att förskjuta en hustru som han tröttnat på. Som bilagor lämnas utdrag ur nutida tunisisk och marockansk familjelagstiftning. Överhuvudtaget är de flesta exemplen från modern tid hämtade från de tidigare franska kolonierna i Nordafrika.
Slutligen utreder och analyserar författaren kvinnorörelsen i ett antal muslimska länder. Hon konstaterar att både kvinnorna i f d spanska Sahara och de palestinska kvinnorna har byggt upp starka organisationer och deltar aktivt i befrielsekampen. Risken är dock, att dessa organisationer kan hämma kvinnornas kamp för sina rättigheter som kvinnor genom den hårda knytningen till de ”officiella” befrielserörelserna Polisario respektive PLO (som i boken fått behålla den franska förkortningen OLP). Yasmina Nawal menar att en självständig kvinnoorganisation bland lantbrukarna och arbetarna är den enda försäkran för att kvinnorörelsen ska kunna vara en verksam och stridbar del av arbetarrörelsen.
Nawals bok kom ut på svenska i fjol mitt under händelserna i Libanon. Antagligen är det en förhastad brådska från förlagets sida som sålunda gjort att översättningen bitvis är väl obearbetad, något som också påpekades av Per Garthon i en anmälan i Dagens Nyheter. Likaledes hade anmälaren i Ny Dag rätt, som saknade förklaringar till begrepp som inte är självklara. Men det är skönhetsfläckar av mindre art. Boken Kvinnan under islam väcker den vanlige läsaren till en annan värld. Den är inte i första hand en vardagsskildring av de muslimska kvinnornas levnadsvillkor utan ett försök att historiskt analysera deras ställning i samhället och visa på vägar att bekämpa förtrycket. Det är en bok som man med fördel kan återvända till när man vill följa och studera utvecklingen i något muslimskt land och/eller bättre förstå de muslimska invandrarkvinnorna i Sverige.
Karin Fridell