1. Revolutionära Marxisters Förbund är den svenska sektionen av Fjärde Internationalen. RMF består av revolutionära aktivister som accepterar förbundets programmatiska grund och stadgar.
2. ANSLUTNINGSVILLKOR
2.1. Varje person som uppvisar en vilja och förmåga att sätta sig in i förbundets politik för att försvara dess målsättningar och som regelbundet deltar i förbundets arbete kan anslutas till förbundet.
2.2. Varje anslutning till förbundet sker i ett basorgan och godkännes av närmast överordnat organ.
2.3. Varje ansluten kamrat ges status av deltagare och är i likhet med medlem underställd förbundets kontroll och beslut.
2.4. Deltagarstatus:
a) inval av deltagare sker genom omröstning och med minst 2/3 majoritet av basorganets medlemmar.
b) deltagare är underställd förbundets disciplin, men har endast konsultativ rösträtt och är inte valbar till ansvarsposter typ Centralkommitté (CK), Avdelningsledning (AL), cellsekreterare, sympatisörsansvarig, avdelningskassör.
c) ingen kamrat får förbli deltagare i mer än tolv månader.
d) de diskussioner som föregår inval sker i den aktuella kamratens frånvaro.
e) Centralkommittén kan bevilja sympatisör deltagarskap utan att detta inval sker i ett basorgan.
2.5. Medlemsstatus:
a) efter minst tre månaders regelbunden verksamhet i förbundet kan deltagare väljas in som medlem i förbundet.
b) inval som medlem sker utifrån bedömningen att kamraten ifråga förmår försvara och aktivt verka för RMFs programmatiska grund och formulerade politiska ställningstaganden.
c) inval som medlem sker genom omröstning och med minst 2/3 majoritet av basorganets medlemmar.
d) inval av medlem godkännes av närmast överordnat organ.
2.6. Begäran om anslutning till förbundet från kamrater som tidigare varit nationellt ledande i andra organisationer, liksom anslutning av hela grupper av kamrater (från t ex annan organisation) , godkännes av CK med minst 2/3 majoritet.
2.7. Anslutning av kamrat som tidigare varit medlem i RMF godkännes av Politbyrån (PB).
3. ORGANISATIONSUPPBYGGNAD
3.1. Förbundets basorgan är cellen. Cellen motiveras och definieras av att dess verksamhet inriktas mot en specifik social miljö; en arbetsplats, skola eller liknande.
3.2. Cellens funktion är att föra ut och tillämpa förbundets politik och att delta i utarbetandet av denna. Varje cell utser åtminstone två ansvarsfunktioner: en sekreterare och en kassör.
3.3. Nya celler konstitueras med godkännande av av närmast överordnat organ. I en period då en första cell håller på att byggas upp på en ort konstituerar denna kärna av kamrater en ortscell som underställs närmast li ande politiskt/administrativa centrum. Enskilda kamrater på olika orter ansluts till närmast liggande ortscell eller politiskt/administrativa centrum.
3.4. Celler inom ett och samma politiskt/administrativa område (region, stad) bildar tillsammans en avdelning av förbundet. Indelningen i avdelningar motiveras av politiskt/administrativa hänsyn.
a) konstituerande av avdelningar godkännes av CK.
b) avdelningen väljer en avdelningsledning vars uppgift det är att leda och samordna cellernas arbete samt säkerställa och ansvara för kontakterna med överordnade organ.
c) Högsta beslutande instans inom en avdelning är avdelningsmötet. Detta sammankallas minst en gång efter varje CK-möte eller på begäran av avdelningsledningen eller minst 1/3 av avdelningens medlemmar. Avdelningsmöten kan genomföras i form av delegatsmöten.
3.5. En centralkommitté och suppleanter till denna väljs av förbundets kongress genom sluten omröstning.
a) CK sammanträder minst en gång var fjärde månad och är mellan kongresser förbundets högsta beslutande organ.
b) CKs reguljära sammanträden sammankallas av den Politiska Byrån eller på begäran av minst 1/3 av CKs medlemmar.
c) suppleanter kallas enligt Pb-beslut.
d) för beslutsmässighet krävs en närvaro av minst 2/3 av CK:s medlemmar (inklusive suppleanter) på CK-mötet.
3.6. Centralkommittén väljer inom sig en Politisk Byrå. Politbyrån är ansvarig inför CK. Den verkställer CK:s beslut och utgör förbundets ledande organ mellan två CK-möten.
a) Politbyrån utgör högst 1/3 av CKs medlemsantal.
b) för beslutsmässighet krävs en närvaro av mer än hälften av Politbyråns medlemmar.
c) Politbyrån utser en organisationsbyrå som utgör förbundets dagliga administrativa centrum och ansvarar direkt inför Politbyrån.
3.7. Kongressen är organisationens högsta beslutande organ och utgör en politisk mönstring av hela förbundet.
a) kongress hålls senast inom två år efter föregående kongress.
b) om 1/3 av förbundets medlemmar eller en majoritet av CK så begär har CK att inom en månad sammankalla kongress.
c) kallelse till reguljär kongress skall vara ute hos förbundets medlemmar minst tre månader före kongressens datum. Varje kallelse till kongress innebär automatiskt att en förbundsomfattande diskussionsperiod öppnas. Med kallelse till kongress måste följa dokument eller resolutionsförslag på de områden där kongressen har att fatta beslut.
d) övriga dokument eller resolutioner samt motioner ska tillställas förbundets medlemmar minst en månad före reguljär kongress.
e) Ändringsförslag och omarbetningar av de dokument, resolutioner eller motioner som inkommit i stadgeenlig tid är tillåtna till dess beslut i frågan ska fattas av kongressen.
f) förbundets kongresser är delegatskongresser. Tillvägagångssättet för val av delegater beslutas av CK. CK-medlemmar har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på kongressen.
g) CK ansvarar för kongressens sammankallande och förberedelser.
3.8. Kongressen väljer en kontrollkommission.
a) medlemmar i CK kan inte väljas till kontrollkommissionen.
b) kontrollkommissionens uppgift är att kontrollera stadgarnas tillämpning.
c) kontrollkommissionen kan på eget eller CK:s förslag adjungeras till CK:s arbete och har där konsultativ rösträtt.
d) kontrollkommissionen framlägger inför ledande organ sina utlåtanden i de frågor som tillställts den. Varje medlem eller instans kan appellera till den. Den som appellerat till kontrollkommissionen har rätt att ta del av dess utlåtande.
e) kontrollkommissionen kan inom organisationen offentliggöra sina utlåtanden.
f) varje kamrat och organ måste ställa sig till kontrollkommissionens förfogande om den så begär.
g) kontrollkommissionen framlägger rapport till kongress.
4. FUNKTIONER OCH RUTINER
4.1. Varje medlem, deltagare och organ i organisationen måste följa och genomföra beslut som fattats av överordnad instans.
4.2. Varje organ skall regelbundet rapportera om sin verksamhet till de instanser som det valts av och inför vilka det är ansvarigt.
4.3. Basorgan och avdelningar skall regelbundet rapportera till överordant organ för vidare kännedom i förbundet.
4.4. Varje manlig kamrat som är ansluten till RMF skall om möjligt göra värnplikt.
4.5. Under diskussionsperiod som öppnats inför kongress, konferens eller möte som av CK givits likvärdig status är diskussionen öppen och obunden fram till dess beslut fattats av behöriga instanser. Detta betyder att under en sådan period har varje medlem/deltagare rätt att på förbundets bekostnad, i förbundets internbulletiner, meddela sina ståndpunkter i olika frågor till hela förbundet. Fattade beslut är därefter bindande.
4.6 Varje kamrat och organ inom RMF kan mot beslut appellera inför högre instans.
4.7. RMF erkänner rätten till tendens- och fraktions-bildning. Detta innebär att varje medlem/deltagares rätt att inom förbundet så snart en diskussion är öppnad inför kongress, konferens eller diskussion som av CK givits likvärdig status, organisera en opinion i olika frågor. Rätten till tendensbildning innebär även skyldighet att hålla tendensarbetet inom organisationen, att bedriva det öppet och under den nationella ledningens insyn.
4.8. En tendens eller fraktion som omfattar minst 5 %av förbundets medlemmar/deltagare garanteras automatiskt rätt till inledningar på de möten och sammandragningar som hålls under diskussionsperioden på nationell, regional och avdelningsnivå.
4.9. En tendens som i en avdelning omfattar minst 10 % av avdelningens medlemmar/deltagare garanteras automatiskt inledningsrätt på de avdelningsmöten och sammandragningar som avdelningen har under diskussionsperioden.
4.10. När tendenser och fraktioner förekommer vid val av delegater till kongress sker en nationell utjämning av delegaterna som garanterar respektive tendens proportionell representation på kongressen.
4.11. En tendens som omfattar minst 10 % av förbundets medlemmar/deltagare eller det antal kongressdelegater som svarar mot denna procentsats skall representeras i förbundets ledande organ - CK.
4.12. Politbyrån ansvarar för redigeringen av nationella interna bulletiner, bl a en diskussionsbulletin som utges minst en gång varannan månad. Under förkongressperiod eller öppnad diskussionsperiod av motsvarande karaktär har varje medlem/deltagare möjlighet att genom diskussionsbulletinen meddela sina åsikter till hela förbundet. CK kan dock fatta beslut om maximilängd för denna typ av debattinlägg (dock ej för resolutionsförslag och motioner till kongress eller deklarationer från tendenser som omfattar den storlek som angivits i punkt 4.8).
5. DISCIPLIN
5.1. Mot kamrat som bryter mot förbundets stadgar kan följande sanktioner vidtas: varning, degradering (från medlem till deltagare), suspension och uteslutning.
Dessa sanktioner vidtas av cellen (med minst 2/3 majoritet) och godkännes av närmast överordnat organ. Suspension skall godkännas av CK. Uteslutning verkställs av kongressen. Varje kamrat som har sanktion att vänta skall
informeras i god tid för att ges möjlighet att förbereda sin egen talan. Det är möjligt att appellera mot sanktion inför överordnat organ.
5.2. RMF har som revolutionär organisation arbetsplikt. Det innebär att de uppgifter som medlem eller organ åtar sig eller åläggs skall genomföras. Medlem och organ kan inte frånsäga sig en tilldelad uppgift, endast tala emot ett åläggande. Arbetsplikten innebär skyldighet att regelbundet delta i cellens/avdelningens/förbundets löpande arbete. Överordnat organ kan bevilja att medlem friställs från arbetsplikt, dock högst för tre månader under ett och samma år.
5.3. Varje kamrat måste iaktta försiktighet vad gäller att utåt diskutera motsättningar, planer och projekt inom organisationen. Interna politiska och organisatoriska angelägenheter är i striktaste mening interna. Denna obligatoriska diskretion omfattar givetvis även Internationalen, dess interna liv och verksamhet.
6. EKONOMI
6.1. Varje medlem betalar en månatlig kontingent till förbundets centralkassa. Denna kontingents storlek och principerna för uttaxering bestäms av CK. Varje medlem betalar också en viss kontingent till den avdelning eller ortscell han/hon tillhör. Denna kontingents storlek bestäms av respektive avdelning och ortscell.
6.2. Anställningar inom organisationen godkänns av CK.
6.3. Kongressen väljer två revisorer som har till uppgift att revidera förbundets kassor vid varje räkenskapsårs slut och till kongress.
7. PUBLICISTISK VERKSAMHET
7.1. Förbundets tidning, teoretiska tidskrift, pamfletter och andra publikationer med nationell spridning och inriktning står under CK:s kontroll och ansvar.
7.2. Olika publikationer med lokal inriktning står under motsvarande närmast överordnade organs kontroll och ansvar.
8. SKOLNING
8.1. CK, regionalt eller lokalt ledande instanser ansvarar för skolningen inom organisationen. CK:s ansvar består i att planera, leda och överblicka den nationella skolningen samt att anordna nationella och sektoriella kaderskolor. Regionalt och lokalt ansvarar motsvarande ledande instanser för skolningens genomförande.
9. STADGAR
9.1. Stadgar kan endast modifieras eller ändras av kongressen med 2/3 majoritet.
9.2. Därest RMFs stadgar skulle motsäga eller tolkas annorlunda än Fjärde Internationalens stadgar gäller Fjärde Internationalens stadgar.
Enligt punkt 4.7. erkänner RMF rätt till tendens- och fraktionsbildning. Detta innebär rätten att under förkongressperioder eller andra speciella diskussionsperioder organisera en opinion i olika frågor eller kring förbundets politik i dess helhet. Denna rätt är en naturlig konsekvens av den fullständiga diskussionsfriheten under dessa perioder, en diskussionsfrihet som innebär ett fritt spridande av propaganda av enskilda medlemmars, eller grupper av medlemmars, ståndpunkter i bestämda frågor inom organisationen ( genom spridande av texter, genom att hålla tendens- eller fraktionsmöten, genom att skicka runt företrädare för tendensen i förbundet) för att försöka vinna andra medlemmars anslutning till dessa ståndpunkter. En tendens som stöds av minst det antal medlemmar/deltagare som angivits i punkt 4.8 måste garanteras rätten att hålla inledningar på möten och sammandragningar som avser att behandla de frågor där tendensen har lagt fram ett förslag till beslut som representerar en annan uppfattning än majoriteten. Tendensen kan då också söka ekonomiskt stöd hos förbundet för resor, möten, material osv. Den måste också kunna erhålla ett sådant stöd i proportion till sin egen storlek och det stöd de andra tendenserna erhåller.
Fraktionsrätt innebär att en grupp medlemmar (storlek enligt punkt 4.8.) har rätt att utifrån en alternativ politik till förbundets på de väsentligaste punkterna organisera upp en fraktion med en egen intern organisering - fraktionsledning, egen disciplin. Fraktion har separata medlemskriterier, dvs medlemmar/deltagare väljs in i en fraktion. Därmed har fraktionen ett kollektivt ansvar för sina medlemmars handlande. I det utåtriktade arbetet är dock fraktionen underställd förbundets disciplin.
Efter det att beslut fattats, på t ex en kongress, upplöses som regel tendenserna och fraktionerna. Det betyder att förbundets disciplin och verksamhet utan speciella hänsyn till tidigare tendensbildningar bestämmer medlemmarnas och förbundets arbetsuppgifter, att tendenserna och fraktionerna inte kan kräva rätt till inledning på sammandragningar och kaderskolor, rätt till inlägg i bulletiner osv. Medlemmarna i en tendens eller fraktion kan dock givetvis fortfarande fritt och på egen bekostnad träffa och korrespondera med varandra och andra medlemmar, utan att förbundet skall kunna vidta några sanktioner.
När det gäller internationella tendenser och fraktioner som är svagt representerade i förbundet bör förbundets ledning ändå göra det möjligt för dem att verka. I sista hand är ju också Fjärde Internationalens ledande organ överordnade förbundets och kan ingripa för att garantera de aktuella tendensernas eller fraktionernas möjlighet att verka inom RMF.