Se även den engelska utgåvan.
Käre morian.
Bifogar här min studie "Die Mark"[1]. Jag ber Dig ha vänligheten att skicka tillbaka den på söndag, så att jag kan få den färdigrättad under måndagen. Jag hann inte klara av alla rättelserna i dag.
Jag tror att det är i det närmaste omöjligt att motsäga de påpekanden som här görs rörande bondeklassens situation under medeltiden samt skapandet av en nyform av livegenskap vid 1400-talets mitt. Jag har fingranskat alla i detta sammanhang intressanta partier i Maurers[2] verk och där funnit belägg för nästan alla mina egna påpekanden: vad som sägs i annan riktning stöder sig antingen på uppgifter utan bevisat verklighetsunderlag eller också på exempel från epoker som det här aldrig varit fråga om. Detta gäller särskilt partiet Fronhöfe i slutet av band 4. Att det hos Maurer lätt uppstår motsägelser av detta slag beror dels på hans vana att sida vid sida och huller om buller föra fram exempel från helt skilda tidsåldrar, dels på en återstod av den formella juristinställning som alltid gör det svårt att fatta en utveckling och dels på hans uppenbara underskattning av våldets betydelse - dessutom är han bergfast övertygad om att mänskligheten måste vara stadd på vandring mot bättre tider, om man jämför med den mörka medeltiden; denna fördom hindrar honom från att uppfatta såväl den reella utvecklingens antagonistiska karaktär som de enskilda exemplen på tillbakagång.
Du märker säkert att studien blivit ett rent lappverk. I mitt första utkast försökte jag samordna allt till en helhet, men då blev det tyvärr alldeles galet. Endast steg för steg kunde jag få något grepp om materialet; därför har det inte gått att dölja de många fogarna i hoplappningsarbetet.
Återinförandet av livegenskapen kom att bli en av anledningarna till att ingen industri kunde utvecklas i Tyskland under 1600-talet och 1700-talet. Först och främst hade vi skrånas omvända arbetsuppdelning, som utgjorde motsatsen till det senare fabrikationssystemet: arbetet delades upp mellan skråna i stället för att fördelas inom en och samma verkstad. I England ledde detta till att folk flyttade till den skråfria landsbygden, men i Tyskland omöjliggjordes en sådan utveckling genom att befolkningen där tvingades in i en ny livegenskap. Det ledde emellertid också till att skråsystemet definitivt bröt samman, när det fick den utländska fabrikstillverkningen till konkurrent. De övriga omständigheterna i Tyskland behöver jag inte nämna här.
I dag har man återigen fått hålla tillgodo med dimma och gasljus från morgon till kväll. Hartmanns batteri duger troligen inte till att ge något tillfredsställande ljus; på sin höjd kan det användas till telegrafering och liknande. Jag skall skriva mer om den saken så snart det föreligger mer bestämda resultat.
Ha det så bra. Jag hoppas att vädret snart skall bli så skapligt att Du kan våga Dig utomhus.
Din
F. E.
[1] Detta arbete utkom senare som bilaga till broschyren "Die Entwicklung des Sozialismus von der Utopie zur Wissenschaft" (Socialismens utveckling från utopi till vetenskap), tryckt i Zürich 1883.
[2] Georg Ludwig Maurer (1790-1872), tysk historiker.